Vattenverksamhet
Vatten är en viktig naturresurs och har ett stort värde ur miljösynpunkt men även för rekreation och friluftsliv. Hav, sjöar, vattendrag och våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden.
Vattenverksamhet – tillstånd och ansvar
Vatten används till mycket och det uppstår ofta intressekonflikter kring hur våra vattenområden ska nyttjas. Samtidigt kan verksamheter i och vid vatten ha stor påverkan på natur och miljö. Därför är det viktigt att skydda våra vattentillgångar och använda dem på ett hållbart sätt, så att de räcker även i framtiden.
Arbeten och anläggningar som utförs i vatten räknas som vattenverksamhet och kräver i de flesta fall tillstånd enligt miljöbalken. Med vattenverksamhet menas till exempel grävning, sprängning, rensning, fyllning och pålning i vattenområden. Det omfattar även byggande, ändring, reparation och rivning av anläggningar i vatten.
Hit räknas också åtgärder som innebär att ytvatten eller grundvatten leds bort, att vatten tillförs för att öka grundvattenmängden eller andra ingrepp som förändrar vattnets djup eller läge. Åtgärder som syftar till att dränera mark, sänka vattennivåer eller skydda mot vatten kan också vara vattenverksamhet. När sådana åtgärder görs för att varaktigt förbättra en fastighets användning kallas det markavvattning.
Exempel på vattenverksamhet
- Bryggor och pirar
- Vägtrummor och broar
- Dammar och vattenreglering
- Muddring
- Nedläggning av kablar i vatten
- Erosionsskydd
- Omgrävning av vattendrag
- Dikning
Beroende på åtgärdens omfattning ska vattenverksamheten antingen anmälas till länsstyrelsen eller prövas av Mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för både anmälningspliktig och tillståndspliktig vattenverksamhet.
Åtgärder i vattenområden kan även kräva andra tillstånd, till exempel strandskyddsdispens. Det är oftast kommunen som handlägger strandskyddsärenden. Om strandskyddet berörs samtidigt som en anmälningspliktig vattenverksamhet prövar länsstyrelsen båda frågorna samtidigt.