Inventering och sanering av PCB

• Identifiera byggnader uppförda eller renoverade 1956-1973.
• Undersök var det kan finnas fogmassor och golvmassor i varje byggnad.
• Byggnadstekniskt kunnig person är oftast bäst lämpad för att genomföra inventeringen men det är bra om inventering utförs tillsammans med någon som är ansvarig för fastigheten.
• Att granska ritningar över byggnaden kan ge en bra uppfattning om var fogmassor kan tänkas finnas.
• Ta prover på fogar och golv och skicka på analys. Prover bör tas från byggandes samtliga fogtyper både utvändigt och invändigt. Stor noggrannhet när det gäller renhet krävs vid provtagningen, så att inte PCB från ett prov smittar till nästa. Dokumentera noga (t.ex. på en ritning) var proverna tagits och vilka halter de innehöll.

Om det finns PCB-halter över 500mg/kg ska byggnaden saneras. Gör en handlingsplan som beskriver var PCB förekommer och uppskattade mängder, en tidsplan för sanering av PCB i fogmassor och golvmassor och tidsplan för att ta bort isolerrutor eller andra produkter och utrustning med PCB, tex rutiner vid renoveringar eller ombyggnationer.

Rapportera

Rapportera resultatet till Samhällsbyggnadskontoret/miljö så snart inventeringen är klar. Bifoga analysprotokoll eller, om mjukfogar saknas, fotografier som styrker dina uppgifter. Bifoga handlingsplan, om inventeringen visar att byggnaden innehåller saneringspliktig PCB. Rapportera inventeringsresultatet även om det inte finns PCB!

Anmäl sanering

Sanering av PCB-haltiga fogar är en miljöfarlig verksamhet som ska anmälas till Samhällsbyggnadskontoret/Miljö i god tid före start. Invänta svar från samhällsbyggnadskontoret/Miljö, i de flesta fall kommer det i form av ett föreläggande om försiktighetsmått. Se till att saneringsföretaget tar del av samhällsbyggnadskontorets/miljö eventuella synpunkter och följer de beslutade försiktighetsmåtten vid saneringen.

Informera hyresgäster innan saneringsarbetet börjar. De behöver få saklig information om vad PCB är och vad saneringen kommer att innebära för deras del.

Sanera

Sanering av PCB ska göras av behörig saneringsfirma. Var noga med att kontrollera att den utförs på avtalat sätt och så att spridning av PCB till omgivningen minimeras.

Dokumentera var sanering har gjorts och vilka PCB-mängder som har tagits bort. Spara redovisning av egenkontroll och mottagningskvitton.

För att förhindra att PCB sprids i huset vid sanering bör ventilationsöppningar tätas så att luft inte kan komma in via fönster och dörrar. Överväg om ventilationen kan stängas av de timmar sanering pågår.

Allt avfall som uppstår i samband med saneringen ska hanteras som farligt avfall.

Slutrapportera

Senast två månader efter avslutad sanering ska en slutrapport lämnas till samhällsbyggnadskontoret/Miljö.

Slutrapporten skall innehålla uppgifter om vem som utfört saneringen, saneringsmetod, sanerad mängd, hur det tagits om hand, transportdokument, kvittblivningskvitto, m.m.

PCB kan finnas i fogmassor i byggnader som har uppförts eller fogats under perioden 1956–1973. Exempel på ställen där PCB-haltiga fogmassor kan finnas:

• I dilatationsfogar (rörelsefogar), exempelvis i tegelfasader eller i byggnader inomhus, för att undvika sprickbildning i byggnaden
• Mellan betongelement i fasad, i loftgångar med mera samt vid prefabricerade element inomhus, till exempel trappelement eller pelare
• Runt fasadelement och beklädnadsmaterial av skivor, exempelvis av natursten
• Runt dörrar och fönster i fasader
• Runt dörrar, glaspartier och fönster inomhus
• Under trösklar
• Mellan trappor och anslutande väggar
• I mötet mellan olika material
• Vid balkonger i anslutning till fasad och mellan balkonggolv och sidor
• Dolt, till exempel bakom plåtfasader och lister runt fönster

Golvmassor

PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor från åren 1956–1973. Golvmassorna är halkskyddande med kornighet i ytan och har lagts in i t.ex. storkök och industrilokaler och sprider PCB precis som fogmassor. Många av dessa golv kan dock vara inbyggda och svåra att hitta.

Elektrisk utrustning

PCB kan finnas i små kondensatorer i elmotorer och lysrörsarmaturer samt i större kondensatorer och transformatorer. I byggnader kan det förekomma kondensatorer med PCB i lysrörsarmaturer, oljebrännare, cirkulationspumpar, tvättmaskiner, centrifuger, torktumlare och köksfläktar. I lysrörsarmaturer som tillverkades på 1960- och 1970-talen var PCB-kondensatorn den mest använda. Sådana finns bland annat i industrilokaler, kontor och garage, det vill säga platser där det finns många armaturer.

På industrier kan de förekomma i mindre transformatorer. Fram till 80-talet var oljekondensatorn den vanligaste typen av kondensator och under 60- och 70-talet var det mycket vanligt att oljan även innehöll PCB. Oftast finns tillverkningsår angivet på armaturer, motorer och även på kondensatorer. Om det inte går att avgöra kondensatorns innehåll bör den klassas som att den innehåller PCB.

Isolerrutor

Isolerrutor består av två glas med en distansprofil emellan och en förseglingsmassa som kan innehålla PCB. PCB kan finnas i svenska isolerrutor från perioden 1956-1973 och importerade till och med 1980. På distansprofilen finns ofta en märkning med tillverkarens namn samt årtal och månad för tillverkning. Svenska isolerrutor tillverkade efter 1973 är PCB-fria. Om tillverkningsår inte kan bestämmas måste man anta att förseglingsmassan innehåller PCB. Se vidare Svensk Planglasförening, där tester av olika fabrikanters glas finns redovisade. Samtliga isolerrutor från 1956–1980 ska inventeras och dokumenteras för att de senare ska kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt vid byte eller vid rivning av byggnader.