Information från Robertsfors kommun med anledning av coronaviruset Covid-19. Till information
Flicka balanserar på blått tjockt rep på golvet i bakgrunden syns barn och skolbänkar.

Rörelseklassrum för knopp och kropp!

På Jenningsskolan i Robertsfors finns sedan årsskiftet ett rörelseklassrum för barnen i årskurs 1. Med hjälp av bland annat balansbollar, rockringar och koner aktiverar eleverna både knopp och kropp på lektionstid.
– Det är inte lika mycket vridande på stolarna eller rastlöst pillande nu, de får verkligen utlopp för sin energi, säger läraren Elin Lundström som varit drivande för att få ett rörelseklassrum till Jenningsskolan.

Rörelseklassrummet blev verklighet tack vare engagemanget från Elin Lundström och Robert Lindberg från RF-SISU Västerbotten. RF-SISU som arbetar med idrott och folkbildning fick för några år sedan i uppdrag av regeringen att göra något åt barns stillasittande.
– Idrotten i all ära, men idrotten når bara de barn som väljer att gå dit. Hur skulle vi kunna nå fler? Vi började att titta på skolan som arena, där når vi alla barn och det nationella projektet Rörelsesatsning i skolan kom till, berättar Robert Lindberg.

Robert Lindberg berättar att han jobbar med de ute i skolorna som brinner för att få barn att röra på sig mer, för att i nästa steg kunna sprida i verksamheterna att det går att göra stor skillnad med små förändringar.
­–Både Umeå och Robertsfors kommun ligger långt fram i såväl länet som i Sverige när det gäller att få barn och ungdomar att röra sig mer, mycket tack vare alla individer som brinner för det här, säger Robert.

I Elin Lundströms klassrum på Jenningsskolan har barnens bänkar placerats i hästskoform så att det finns rörelseutrymme i mitten av klassrummet. Längs väggarna finns rörelsematerial som mattor, rockringar, ärtpåsar, koner och balanssaker som har kunnat köpas in med hjälp av finansiering från RF-SISU Västerbotten. På lektionerna integreras rörelse både direkt i undervisningen och genom korta avbrott.
– Så här små barn orkar ju inte sitta stilla och koncentrera sig i 60 minuter. Vi varierar positioner så mycket vi kan. Ibland står vi och jobbar och ibland vill de ligga eller sitta på golvet, till exempel när de läser läsläxan, berättar Elin.

De bygger även banor i klassrummet, dansar tillsammans och använder sig av olika motoriska redskap. Men när Elin räknar ner från tio vet alla barn att det är dags att gå tillbaka till bänken. Det har fungerat bra och responsen från barnen har enbart varit positiv.
– De älskar det här och jag som lärare märker att de orkar jobba mycket mer de stunder när vi ska jobba, berättar Elin som redan ser positiva effekter av rörelseklassrummet hos eleverna.

Tanken är att rörelse i klassrummet ska sprida sig i skolornas verksamheter och att pedagogerna kan finna inspiration hos varandra, ett arbete som redan är igång tack vare nätverkande mellan kommunens skolor och RF-SISU:s rådgivning och finansiering. På Jenningsskolan arbetar man nu även strukturerat med rörelseaktiviteter på rasterna och har rörelserika korridorer. Och Tundalsskolans mellanstadieelever kör till exempel Tik Tok-danser ute på skolgården vissa raster.

Blir inte det här med att få in rörelse på lektionstid ytterligare en börda för pedagogerna?
– Nej, jag älskar ju det här! Det förgyller mitt arbete, det är så roligt att göra något annorlunda jämfört med det traditionella skolarbetet där barnen sitter ner och jobbar hela tiden, säger Elin Lundström.

Flicka står på balansboll på klassrumsgolvet.      Flicka kryper inunder en ribba på stativ.

Senast uppdaterad: 1 april 2021, 10:54:06