Dricksvatten

 

 

Dricksvattnets kvalitet beror dels av råvattnet, dels på hur vattnet transporteras fram till kranen. I sammanhanget har konstruktion och skick på ledningsnät och reservoarer betydelse. Råvattnet kan utgöras av ytvatten eller grundvatten. Råvattnet innehåller en rad olika ämnen som antingen kan vara nyttiga eller oönskade. Allmänt sett har vi i Sverige en god tillgång och en bra kvalitet på råvatten och dricksvatten.

 

Dåliga tekniska lösningar och konstruktioner kan dock medföra risk för ohälsa. Dricksvattnet kan påverkas negativt genom förorening av bakterier och andra mikroorganismer, eller genom att halterna av olika kemiska ämnen är för höga eller låga. Ofta har grävda brunnar sämre mikrobiologisk kvalitet än borrade brunnar.

 

Exempel på kemiska ämnen som kan försämra kvalitén, eller i vissa halter göra vattnet otjänligt:
• Järn och mangan
• Kalcium och/eller magnesium (avgör vattnets hårdhet)
• Fluorid
• Koppar
• Aluminium
• Kadmium
• Radon

 

Kommunala anläggningar i Robertsfors
Totalt förser 21 mil distributionsledningar kommunens invånare med dricksvatten dagligen. Varje dygn produceras ca 1600 m3 vatten vid våra vattenverk. Det kommunala dricksvattnet kontrolleras regelbundet, först och främst genom egenkontroll men också genom offentlig kontroll som sköts av kommunens miljöavdelning. Upplysningar om provtagningsresultat kan lämnas via samhällsbyggnadskontoret.
 
Egna brunnar
I Sverige hämtar ungefär 1,2 miljoner permanentboende och lika många fritidsboende sitt vatten från enskilda brunnar. För att ta reda på kvaliteten på dricksvattnet bör en enskild brunnsägare ta vattenprover.