Radon

Radon är en lukt- och färglös gas som bildas då radium sönderfaller - gasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Vid inandning av radonhaltig luft fastnar dessa radondöttrar i luftvägarna. Sönderfallet genererar strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Undersökningar visar samband mellan radonhalt i bostaden och lungcancerrisk. Risken bedöms dessutom öka avsevärt vid rökning. Radium finns överallt i naturen i mer eller mindre koncentrerade former. Inomhusradon kan komma från mark, byggnadsmaterial eller via hushållsvatten.

Mark
Radon förekommer i berggrund och jordarter med uran och radium. Luften i marken innehåller alltid radon och risk finns därför att markradon kan tränga in i byggnader underifrån, speciellt när husen är byggda på rullstensåsar eller annan genomsläpplig mark. Husets grundläggning och ventilation har stor betydelse för radonhalten inomhus.

Byggnadsmaterial
Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium och avger således radon till inomhusluften, dock normalt i små mängder. Den alunskifferbaserade blå lättbetongen däremot, med högre radiumhalter, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetongen tillverkades under perioden 1929-1975.

Hushållsvatten
Vatten från jordlager och berggrund innehåller radon. Halten i vattnet beror av omgivningens radiumhalt. Ytvattentäkter, sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon. Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer främst i bergborrade brunnar, samt i kallkällor och grävda brunnar med vatten från bergssprickor. Kommunalt vatten renas innan det når hushållen och innehåller därför mycket sällan höga radonhalter.

Mätning av radon
SSI uppskattar att det finns närmare 500 000 svenska bostäder med radonhalter över 200 Bq/m3. Av dessa har redan ca 40 000 upptäckts och ca 25 000 åtgärdats. För att kartlägga och åtgärda bostäder med radonhalter över 200 Bq/m3 behövs mätningar i så gott som alla småhus och lägenheter med markkontakt (eller med blå lättbetong som byggnadsmaterial). Boenden i områden där man vet att markradonhalten är hög bör absolut låta utföra mätning. Likaså om man misstänker att huset är byggt av blåbetong.

Enkel mätning
Mätningar ska utföras under eldningssäsong (normalt 1 oktober till 30 april) för att vara tillförlitliga. Den vanligaste metoden är spårfilm. Radonmätare, dosa på 6 cm i diameter, kan beställas via miljö- och byggkontoret eller direkt från mätlaboratorium - dosor placeras ut enligt anvisningarna i minst två rum.

Mättid
Radonhalten i ett hus kan variera kraftigt, både dygnsvis och mellan årstider. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, ventilationssystemets funktion samt vädringsintervall. Därför bör mätning pågå under en relativt lång tidsperiod, minst två månader.

Följande laboratorier är ackrediterade för mätning av radon i inomhusluft:

Kontaktperson: Tommy Johansson